Nobel bestick
Åke Livstedt berättar:
"Ett eget bestick till Nobelservisen var i förstone inte att drömma om. Gunnar Cyrén sa dock vid ett tidigt möte att om nu allt annat på bordet blev nytt vore det väl själva den om vi inte också hade en skiss till ett bestick. Kniv, sked och gaffel i försilvrat stål. Dito för dessert men förgyllt, samt en tesked. Det var allt. Och som offer åt borgerlighetens diskreta charm en lekfull fiskkniv som en skulptur på bordet. Alla var överens om det goda i idén.
Se filmerna Beställningen och Nobelfesten 1991 i sammandrag.
Men hur skulle besticket kunna tillverkas? Stålbestick gick inte längre att göra i Sverige. Hackmans var inte intresserade. Några möjliga förläggare tog det inte ens på allvar. Världens bästa tillverkare var Yamazaki i Japan och på eget bevåg for Gunnar dit i februari 1991! Där tog man det på allvar, men tiden var knapp och inga beslut var fattade. Det var en stor och dyrbar chansning: alla prototyper togs fram på konstnärens egen bekostnad. Allt blev nu möjligt."
