Det har blivit en kollektion silverskrin med lock av slipad kristall. Locken är gjorda vid Orrefors Glasbruk. Jag har haft ett fint samarbete med Orrefors ända sedan 1959 och har kunnat genomföra det här något besvärliga arbetet utan hinder. Jag har tagit ner de halvfärdiga skrinen till Orrefors och där efter hand fått varje glaslock inslipat att passa exakt efter silverarbetet. När glaslocket var färdigt arbetade jag vidare med detaljerna på silvret. När sedan silvret var färdigt kunde jag gå tillbaka till glaset igen med nya detaljer och på så sätt anpassa de båda materialen till varandra steg för steg. Det är ju ett ganska naturligt arbetssätt men det berättar också om det fördelaktiga i, för mig som silversmed, att samtidigt kunna arbeta på ett glasbruk.

Arbetet med glaslocken har skiljt sig från vanligt sliparbete. Kanske kan man säga att det har varit ett hantverk mer likt det som formade bergkristall till märkliga föremål förr i tiden. Lyckligtvis är glas mer lättarbetat än bergkristall. Annars hade det varit ett evighetsarbete. Glaslocken är massiva och tunga. För att tyngden av silveraskarna skall stämma med glaset har jag gjort dem i ovanligt tjock silverplåt.

Lika litet som i mina tidigare silverutställningar har jag haft ambitioner att ge mitt silver direkta nyttoegenskaper. Men jag följer ändå den nordiska hantverkstraditionen och föremålen tillhör våra vanliga kärlfamiljer: skålar, fat, skrin etc.

Min förkärlek för klassiska krumelurer och arkitektoniska detaljer märks nog litet extra i den här kollektionen. Kanske för att jag under vissa perioder känt mig litet stympad när jag under arbetet inte kunnat göra bruk av den lusten.

Jag fortsätter att ge mina silverarbeten ett löpnummer. Den här utställningen består av silverstyckena nr. 49 till och med nr. 79.

Jag hade inte tänkt göra så här många skrin men det ena gav det andra och under två år har jag nu gjort 24 stycken färdiga. Det känns ändå som om jag just börjat.
Så är det alltid."

Gävle februari 1983

Gunnar Cyrén