Popglas

”Popglaset gjorde jag i en massa variationer, jag vet inte om det kan ha varit hundra variationer med färg i benet. Men jag vet att jag tittade på akvariefiskar eftersom de är överraskande i färgkombinationerna. Jag reste till Köpenhamn för att titta på akvariefiskar. De är stiliga trots att de krockar mot alla regler i färgläran. Det var en bra källa att ösa ur. Glasen med de opaka färgerna fick en hygglig avstamp. Men de var mycket orationellt gjorda.

Det var massiv färg i benet och färgen är dyr och arbetet omständligt. Färgerna var påfrestande att jobba med. De skulle läggas på en efter en och smältas ihop, det skulle inte synas några skarvar mellan färgerna. Så det var mycket arbete med att göra ett popglas och vid ett tillfälle före en utställning i Malmö jobbade vi extra en hel lördag i fyra-fem verkstäder enbart med popglas. Det var som en happening. Det var ganska storslaget att man satsade så mycket för det här. Marknaden hittade på namnet Popglas. Jag kallade glaset för Pokal med färgat ben.”

Mer om Popglas i registret.