"Så fick man sin första tid i hyttan; det var hos Harald Andersson, flöjtisten i bruksorkestern. Han var kanske inte precis nån finlirare, han hade ett robustare sätt att jobba i glas än många andra. Där var jag första året. Vi prövade allt möjligt - vi gjorde kraftigt glas och drivet glas - och vi gjorde bland annat ett ovalt fat. Han tog upp en klump på pipan och jag föreslog att han bara skulle trycka till den med en pluns som vi hittade och som redan var bränd, och vi körde in den i mitten och sen svajade han glasklumpen fram och tillbaka ... så blev den oval och så sirade han ut den. Den blev mycket vacker med baksidan mjukt skålad. Så var det bara att knacka av den. Han fick fin rutin på den där skålen. Det var nog det första föremålet som jag kom in i produktionen med, tror jag"
Gunnar Cyrén